Kan man träna psyket?

Förra helgen hade jag chockträning. Det är när man upptäcker hur man faktiskt reagerar under stress.
Vi var på landet, solen sken och jag stod och målade. Plötsligt kommer Han springande med en stor handduk virad runt handen.
- Ring efter hjälp, jag måste till sjukhuset! Jag har skadat fingret jävligt illa...
När det kommer från Honom då vet jag att det är allvarligt.
Vad händer då? Jo, händerna börjar skaka och det blir värre ju mer det går upp för mig insikten om att han nog har förlorat ett finger. Han börjar instruera mig om vad jag ska göra, medan vi väntar på att vännen ska komma för att köra honom till sjukhus. Han är t.o.m. så rationell att han säger att jag ska stanna kvar, eftersom han skulle åka hem dagen efter och jag hade ett tåg att passa eftersom min lilla ängel skulle komma hem från det långa landet.
Jag är bara orolig, frågar om smärta, vill lindra, oroar mig för att han ska svimma, fast det är jag som yr runt. Vi börjar gå för att möta bilen. Han åker, jag blir kvar.
Det var en mycket surrealistisk känsla och jag kände mig mycket splittrad.
Senare blev han illamående och jag antar att det var chocken som kom då eller adrenalinet som lämnade kroppen.

Hur gick det då? Jo, hans tumme går att bruka men toppen med en del av benet är borta. Han är kvar i huset och jag har njutit av en vecka med min lilla kalv. Faktum är jag tror att han mår rätt gott i Huset också, eftersom det finns smärtstillande och sånt fick han mycket av.

Summa summarum, man vet inte hur man reagerar innan men det är bra att det uppstår balans, för så tror jag att det är. Om en vimsar, då måste den andra vara lugn. Jag hoppas i alla fall det, för annars är jag inte mycket att ha om något händer. Undrar om man kan träna upp sitt psyke? Det kunde ju faktiskt varit mycket, mycket värre.