En lördagskväll i hemmets vrå, ägnad åt återhämtning från fredagens på olika sätt turbulenta händelser, nedsjunken i soffan tillsammans med dottern, fick jag ett infall. Jag rensade bokhyllan på gamla dagböcker eller kanske snarast minnesböcker ur mitt tidigare liv. En snabb genombläddring ,som sedan ledde till att jag fascinerat började läsa om en människa jag trodde hade genomgått någon sorts utveckling..... Men, det tycks inte som att det händer så mycket på den känslomässiga fronten. Stora stycken skulle kunna varit skrivet idag. Ångesten som jag trodde var en effekt av tidens tand, lyste lika klart när jag var 20 och 25. Hmm... Likaså trodde jag mig även då kunna skapa lyrik... Eller nu är jag orättvis, att skriva i s.k. lyrisk form, är ju egentligen bara en kanal för bearbetning. Då liksom nu.
Men rätt spännande ändå och kanske kan jag lära mig något om mig själv genom att läsa. Det är kanske det som måste göras för att utveckling ska ske. Jag vet inte, men jag tror faktiskt att reflektion är något jag uppmuntrar mina elever till då och då.... Så, jag får väl ta tjuren vid hornen helt enkelt.
Jag gillade också att skriva upp citat som jag förmodligen tyckte var kloka. Tänkte jag skulle ösa lite ur mina gamla böcker här lite då och då. Den som möjligtvis läser denna blogg då och då, lär nog inte märka någon skillnad ändå.
Följande citat passar faktiskt väldigt bra just denna helg:
"Det är bättre att tro på människorna
och att då och då bli lurad
än att inte tro alls"
Hasse Zetterström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar