torsdag 21 februari 2008

Tack!



Idag grät jag.

Lite konstigt, för det var sorgsna tårar men ändå med en sorts aura av glädje. En glädje som består i att det finns någon därute som kan förstå min smärta.

Att bry sig om, det finns det många, det vet jag. Tack till alla er!!! Men att förstå, det är det inte så många som kan och återigen blir jag påmind om hur viktigt det är att man får skapa nätverk. För detta ändåmål är ju dessutom Internet helt överlägset fantastiskt! Jag kan bara tänka mig hur otroligt många fler det var förr som satt ensamma och kanske aldrig någonsin fick en möjlighet att få kontakt med någon som förstår.



Tack vännen för att du finns! Tack för att jag får vara ynklig och blotta mitt svarta hål ibland.

7 kommentarer:

Anonym sa...

När solen lyser, kan jag göra vad som helst. Inget berg är för högt, inget hinder är omöjligt att komma över. citat av Wilma Rudolph f 1940

Vår sol lyser inte alltid men ändå klarar vi hindren....barnen är våra solar och vårt liv. Med hjälp av cyber har vi nu också varandra, det är fantastiskt!
Ha en skön helg,
Kram Lotta

www.malinrocaahlgren.com sa...

alltid o överallt din

Anonym sa...

på något sätt blir jag väldigt glad. Det måste vara en lättnad, och bara så att du vet; jag bryr mig. trots att jag inte har någon egentlig anledning. Du uttrycker dig så fint i dina texter så det känns som jag känner dig. Så, ja.. jag bryr mig jag med. Och när jag säger att jag blir glad över att läsa något här, då blir jag verkligen glad. Bara så att du vet

Anonym sa...

jag undrar vart du har tagit vägen? under tiden läser jag gamla inlägg.. men ändå. Bara så att du vet

mowa sa...

Kram!

Anonym sa...

Längtar efter Dig!
Kram Lotta

www.malinrocaahlgren.com sa...

halllllååååå? allt väl?