Kärlek till alla!
Knappt någon tid men mycket i huvudet. Jag har planerat allt jag vill skriva om, hur min vecka varit, insikter jag fått och om upplevelser jag haft.
Men, så väcks jag ur tankarna av den stora verkligheten, med en rak höger, rätt ut från TVburken. Och inser att vi måste göra något! Där i rutan står Migrationsverkets chef och försöker förklara sig, insnärjd sin notoriska värld. Med hjälp av argument från lagar och oförskämt nog, att riksdagen enhälligt har stött dessa lagar. Oförskämt därför att det antyder att folket skulle stå bakom Migrationsverkets dåd. Men det kan väl inte vara möjligt???
Hallå där ute, folket! Vakna! Vi kan inte stillatigande se på hur Sverige med lagstöd, väljer att skicka polis med hund hem till en familj sent på kvällen, för att tvinga dem att endast sätta på sig skorna, ingen tid att packa, ta sina barn, 9 och 6 år gamla, för att sätta dem på ett plan till Kabul! En familj som har bott i Sverige i fyra år, med en pappa som dessutom är skadad efter en bilolycka! Att då ta skydd bakom lagar för att de säger att man inte kan bedöma läget i Kabul, i ett av världens mest instabila regioner, ett land där man internationellt gjort gällande att världens mest eftersökta terrorist befinner sig, inte befinner sig i en väpnad konflikt! Att påstå att visst "sliter det i hjärtat att se dessa barn gråta" framför TVkameran på plats i Kabul, men beklaga att "vi faktiskt bara följer lagen", det är så ryggradslöst att man blir rädd. Vem är i så fall inte bäst att höja rösten och framföra kritik mot denna lag, om inte de som arbetar utifrån den?
Jag känner en oerhörd ilska och frustration, en skam över att vara del av ett sådant system, då jag ser detta. Fy fan! Men vad kan man göra? Ja, vi som är "folket" får väl säga ifrån då. Insändare, demonstrationer, skrika högt, vi måste göra oss hörda och jag börjar här!
Jag känner hur min barndoms känslor upprepar sig, när jag som liten skämdes över att vara vit. För varje ny insikt jag fick av vad den vite europén hade gjort, fick jag svårare och svårare att vara tillfreds i mitt vita skinn.
Häromdagen gjorde jag en introduktionsövning till ett område om bl.a. FN med mina elever. Klassen delades upp i två grupper, en tredjedel på ena sidan och de övriga på andra. Sen fick den lilla gruppen dela på 85% av innehållet i en ask geléhallon och den andra stora gruppen fick resten, alltså 15 %. Tanken var att de skulle lösa problemet. En mycket intressant övning, som väl tyvärr visade en del sämre sidor hos människan. Det var verkligen inte självklart för den lilla gruppen att dela med sig. Och så funkar ju många, vi kan inte tänka oss att dela med oss av vår välfärd, vi bevakar våra fördelar noga. Vad är det för jäkla moral? Allt snack om "kristen etik". my ass!! Människan måste dagligen, hela tiden, påminnas och fostras att vara medmänskliga och solidariska. Vi har så lätt för att bli självgoda och fastna i en skygglappstillvaro.
-FRI INVANDRING säger jag.
-Vadå, det går ju inte! svarar den "sansade svensken". Vi måste ju kunna ta hand om dem också.
-Nähä, men då får vi väl se till att det går, omprioritera. Om det händer dig något eller ditt land, nog sjutton vill du att andra ska finnas där för dig?!
Med det system vi har nu, att varje flyktings argument och behov ska granskas, så kommer alltid några "oskyldiga" (gillar inte ordet, men..) att skickas hem. Är det värt det? Jag tycker att det är helt jämförbart med argumentationen mot dödsstraff!
Gå in och titta på nyheterna, skriv till Migrationsverket och riksdagen, gå ut och hojta, men för Människans skull, GÖR någonting!
Knappt någon tid men mycket i huvudet. Jag har planerat allt jag vill skriva om, hur min vecka varit, insikter jag fått och om upplevelser jag haft.
Men, så väcks jag ur tankarna av den stora verkligheten, med en rak höger, rätt ut från TVburken. Och inser att vi måste göra något! Där i rutan står Migrationsverkets chef och försöker förklara sig, insnärjd sin notoriska värld. Med hjälp av argument från lagar och oförskämt nog, att riksdagen enhälligt har stött dessa lagar. Oförskämt därför att det antyder att folket skulle stå bakom Migrationsverkets dåd. Men det kan väl inte vara möjligt???
Hallå där ute, folket! Vakna! Vi kan inte stillatigande se på hur Sverige med lagstöd, väljer att skicka polis med hund hem till en familj sent på kvällen, för att tvinga dem att endast sätta på sig skorna, ingen tid att packa, ta sina barn, 9 och 6 år gamla, för att sätta dem på ett plan till Kabul! En familj som har bott i Sverige i fyra år, med en pappa som dessutom är skadad efter en bilolycka! Att då ta skydd bakom lagar för att de säger att man inte kan bedöma läget i Kabul, i ett av världens mest instabila regioner, ett land där man internationellt gjort gällande att världens mest eftersökta terrorist befinner sig, inte befinner sig i en väpnad konflikt! Att påstå att visst "sliter det i hjärtat att se dessa barn gråta" framför TVkameran på plats i Kabul, men beklaga att "vi faktiskt bara följer lagen", det är så ryggradslöst att man blir rädd. Vem är i så fall inte bäst att höja rösten och framföra kritik mot denna lag, om inte de som arbetar utifrån den?
Jag känner en oerhörd ilska och frustration, en skam över att vara del av ett sådant system, då jag ser detta. Fy fan! Men vad kan man göra? Ja, vi som är "folket" får väl säga ifrån då. Insändare, demonstrationer, skrika högt, vi måste göra oss hörda och jag börjar här!
Jag känner hur min barndoms känslor upprepar sig, när jag som liten skämdes över att vara vit. För varje ny insikt jag fick av vad den vite europén hade gjort, fick jag svårare och svårare att vara tillfreds i mitt vita skinn.
Häromdagen gjorde jag en introduktionsövning till ett område om bl.a. FN med mina elever. Klassen delades upp i två grupper, en tredjedel på ena sidan och de övriga på andra. Sen fick den lilla gruppen dela på 85% av innehållet i en ask geléhallon och den andra stora gruppen fick resten, alltså 15 %. Tanken var att de skulle lösa problemet. En mycket intressant övning, som väl tyvärr visade en del sämre sidor hos människan. Det var verkligen inte självklart för den lilla gruppen att dela med sig. Och så funkar ju många, vi kan inte tänka oss att dela med oss av vår välfärd, vi bevakar våra fördelar noga. Vad är det för jäkla moral? Allt snack om "kristen etik". my ass!! Människan måste dagligen, hela tiden, påminnas och fostras att vara medmänskliga och solidariska. Vi har så lätt för att bli självgoda och fastna i en skygglappstillvaro.
-FRI INVANDRING säger jag.
-Vadå, det går ju inte! svarar den "sansade svensken". Vi måste ju kunna ta hand om dem också.
-Nähä, men då får vi väl se till att det går, omprioritera. Om det händer dig något eller ditt land, nog sjutton vill du att andra ska finnas där för dig?!
Med det system vi har nu, att varje flyktings argument och behov ska granskas, så kommer alltid några "oskyldiga" (gillar inte ordet, men..) att skickas hem. Är det värt det? Jag tycker att det är helt jämförbart med argumentationen mot dödsstraff!
Gå in och titta på nyheterna, skriv till Migrationsverket och riksdagen, gå ut och hojta, men för Människans skull, GÖR någonting!
4 kommentarer:
ja usch vad arg man blir :(
jätteargggghh!!!
vkt fint foto.
Detta är så fantastiskt konstigt. Speciellt som jag precis just nu har ett case i skolan att lösa i grupp. Caset går ut på att återupprätta migrationsverkets förtroende. :) (good luck)
I all min research har jag dock insett att det inte är någon idé att skrika på migrationsverket, de gör verkligen det som GDn säger, följer lagar och de besluts som tas i migrationsdomstolen.
Vi måste skrika på politikerna och de "som bestämmer hur mycket krig och elände som råder i de specifika länderna".
Det absurda är att enskilda asylsökande ska behöva sitta och förklara hur de ser på sitt lands förhållande i domstolen när det ändå inte tas någon hänsyn till den sökandes berättelse. Har UD sagt att det är säkert så är det tydligen det som gäller.... Jag tror att det är där skon klämmer. Att man gör skillnad på olika områden i ett land är också absurt. Precis som om en förföljd person inte kan nås bara för att den befinner sig 20 mil bort...???
Grrryyyyaaääähhh!
Det är ju detta som skapar sådan frustration, att det ska vara så svårt att nå de ansvariga. Att politiker kan sitta och gömma sig bakom en massa beslut, pappersprodukter, i frågor som rör människor i akuta situationer. Jag förstår också att de gör sitt jobb utifrån vissa förutsättningar, men vad jag inte kan fatta är VEM det är som vill arbeta på M.verket??? Vem, vad driver dessa människor? För inte sökar man sig dit för att man bryr sig om sina medmänniskor??!!
Glluääääääääääääääk!
Det ä ju svårt att svara på men de jag har träffat verkar faktiskt göra det. De är också frustrerade. Det är ju de som måste ta hand om hela återvändandet fast det inte är de som bestämt att återvändandet ska ske...
Skicka en kommentar