Vad är viktigast?

Mitt i livet som jag är, händer det ibland att jag stannar upp och reflekterar över det. Vad är viktigt? Viktigast? Varför? Och så fortsätter det. Tänkte så att jag skulle skriva en prioriteringslista, något som för övrigt inte är min starkaste sida, i något läge och så inte heller i detta fall.
Jag har ännu inte gjort denna, annat än en mycket liten övning på temat. I fredags då vi tappra själar som hade ridit ut den så fruktade veckan innan lovet, särskilt tung skulle den bli denna höst eftersom vi var decimerade till antalet, då bjöds vi i alla fall på en långlunch sedan skolan blivit tom. Ett strålande initiativ för övrigt. Välbehövt. Till saken, då vi sitter där och samtalsämnena tryter under någon minut, kommer jag med den strålande idén att vi lärare ska utsättas för just det vi så ofta utsätter våra elever för. En liten "livskunskapsövning".
Jag bad dem sammanfatta det viktigaste i var och ens liv i tre ord. Tror ni folk skruvade på sig?? Jo, liite. Kära kollegan J, särskilt mycket. Och han fick börja!
Resultatet blev mycket roande! Alla skrattade hjärtligt och insåg dessutom att vi inte var så olika. Dessutom bjöd temat på lite tillskruvningar, så stämningen lättades upp. Att notera för övrigt, var att ingen egentligen nämnde sin partner/man/fru/sambo, däremot fanns alltid barnen med i fall det var aktuellt.... Hm.
Vad blir då poängen med detta? Jo, att vi lärare nog lätt blir tunnelseende och slutar reflektera med åren. Att vi utsätter eleverna för övningar och situationer som vi själva inte kan tänka oss alls eller är rädda för. Av den anledningen tycker jag det är så viktigt att vi faktiskt gör det. Att vi ser till att antingen ständigt förkovra oss genom studier t.ex. eller att vi i alla fall i våra arbetslag ser till att testa. För det mesta visar det sig ju vara kul, befriande eller lärorikt, men inte alltid. Det viktigaste är ju att upptäcka det eventuella obehag som det faktiskt kan innebära och på så sätt få större förståelse för en del elevers reaktion och beteende. Kanske kan man då också hitta nya angreppssätt. Jag tror i alla fall att det är alldeles för lätt att luta sig tillbaka som lärare och sluta tänka, bara köra.