Tillit

Tänker men borde inte, på jobbet. Är ju ledig nu. Borde vara. Klockan är läggdags. Borde ju. Men, tänker på hur fredagen slutade och hur insikten drabbade oss återigen, men nu så övertygande, om hur dessa barns största skicklighet handlar om manipulation. En psykolog sa ju det också en gång, att dessa trasiga barn har lärt sig just det, för att överleva bland sina vuxna. Men ändå önskar man, jag, någonstans att det ska gå att lita på det de säger. Min naivitet vill så gärna existera. Samtidigt är känslan god, med det som utgångspunkt, kan vi hitta ett sätt att förhålla oss. det vi kan lita på är deras tillit till oss, de kommer till oss, nästan alla, nästan varje dag, men de är så intrasslade i sin fritid med lockelser till droger och andra dumheter, just av den orsaken att de står utanför. De känner ingen tillhörighet, varför ska de då foga sig. de vuxna sviker, de jämnåriga sviker, för att de är "annorlunda", passar inte in i mallen.

Så vad kan vi göra? Jo, bara stå kvar, trots allt. Stå kvar och ta emot. Tala sanning och klargöra att vi bryr oss, oavsett lögner. Och vi står.

Worship

Ångest, glädje, engagemang, globala funderingar, kärlek, sorg, poesi och nu så en plattform för prosa. Denna blogg har fyllt så många syften, frågan är om det finns en röd tråd? Vet inte, känner mig alldeles för insyltad för att ha en objektiv synpunkt, men förhoppningsvis så gör det nog det, eftersom det är jag. Jag är den röda tråden, vilket kanske säger något om mig.

Ett är ändå säkert, den är den bästa ventil jag någonsin haft, alla mörka stunder har fått en plats att landa på och har därmed känns lättare. Det spelar egentligen ingen roll om någon läser, det är väl ungefär som att slänga ut en flaskpost i det stora havet. Kanske når det fram någonstans, kanske inte. Kanske sjunker den, slås sönder mot några klippor eller fortsätter bara att guppa omkring på det stora öppna havet omgiven av en tom horisont. Kanske kommer detta att bli läst inte idag, men om hundra år. Det vet vi inte, hur länge kommer informationen att lagras i den virtuella världen? Är det den som är den, vad säger man tredje dimensionen??

Vet inte, men varsågod, för jag kommer inte att hålla tyst när jag behöver höras.

Mani

Tror jag har ett maniskt känslodrag.
Känslomani.

Ordsvada i korthet

Gläds över att jag inte har någon spärr för min ordsvada, det sker inte så ofta men nu är det så. Under denna oroliga tid har det varit min räddning, det här är en kanal men framför allt mina privata skriverier. Som ingen får se. När jag helst bara vill skrika, gråta eller gå in i någon mörk destruktivitet, sker istället en märklig förlösning och ett lugn lägrar sig då fingrarna glider över tangenterna.
Tack.

kom

hon rörde sig oroligt i sömnen
blinkade mot mörkret och såg sig om
kände vakenheten ta över

äh

det vackra kommer ändå inte att stanna
ingen idé att blunda utan bevara stunden
men vilken stund? den som inte är sann
eller den som känns

åh

väntar på värmen trots allt
snart kommer den krypande
först som en tyst viskning sen i en kupad hand
som känns

mm

känner i kroppen alla nervtrådar på spänn
beredda förberedda till brädden
ömtålig men mjuk varsam men hård
överallt känns

låter suckar andas gnyr

kom
trots allt

Ingen återvändo nu

Turbokaos i hjärtat
Rätt och slätt
Helt enkelt
Blodet pumpar

Leendet sprider sig
Jag är uppfylld
Sockerdricksmagpirr
Varm varm varm

Vackrast
Välkommen

Favorit i repris skulle jag tro...

Säg till om jag stör

Sa han när han steg in

Så går jag meddetsamma

Du inte bara stör

Svarade jag

Du rubbar hela min existens

Välkommen

(Eva Kilpi)