Demokrati

Har väl haft och har mina synpunkter på EU, men ser demokrati som det övergripande målet. Dagens val har dessutom ytterligare en dimension, att stoppa de högerextrema krafterna som har hittat ett kryphål. Kanske kan det kännas igen i ett historisk perspektiv?
Att använda argumentet att det inte spelar någon roll eller att man vill påvisa någon sorts protest mot EU, tror jag tyvärr inte håller. Vi är med i EU tills vår riksdag säger något annat oche ett lågt valdeltagande vette sjutton om det är den rätta vägen.
Hursomhelst går jag och röstar idag som en akt mot högerextremisterna. Låt dem inte vinna mark och uppmärksamhet! Ge din röst till en demokrat idag!

Betygstider...

leder till begränsade tider. Om det dessutom sammanfaller med avslutande examensuppgift för egen del, ja då är det dessutom brist på tid och bloggskrivande hamnar inte lågt upp på listan.

Men nu är jag så gott som förbi, några småsaker kvar bara, som att kommentera elevernas läsloggar. Sommarlovet närmar sig och den inre ron borde snart infinna sig, tyvärr är det inte så denna gång. Den här sommaren innebär nämligen en massa uppbrott. Lite naivt trodde jag att det var jag som skulle stå för det, men så blev det inte. Jag trodde att jag skulle gå vidare och få det där enda jobbet jag hade sökt och så gärna ville ha. Nej, istället blev det den kära och nära kollegan som fick chansen och kvar står jag. Det var ju jag som skulle lämna. Inte bli lämnad. Alltid lika snöpligt.

Inte nog med det, av mitt arbetslag så är det faktiskt totalt fem stycken som inte kommer att vara kvar i höst, p.g.a. nedskärningar som drabbar de olyckliga som inte hade en fast tjänst. Nu ska ju alla byta plats eftersom vi omorganiserar och majoriteten byter arbetsrum och får nya kollegor att samarbeta med, så att några försvinner blir ju inte så uppenbart. Men vad hjälper det dem?

Det är tuffa tider och naturligtvis är det inte helt konstigt att det märks i de flesta sektorer, då ekonomin är det dominospel det är. Men jag kan samtidigt ha svårt att förstå varför en kommun som den jag arbetar i, en av Sveriges allra rikaste, ska behöva lägga ut sådana sparkrav på skolorna? Lutar tyvärr mycket åt att, precis som en undersökning visade, att man uttnyttjar läget för att bli av med de "oönskade". Vidrigt.

Ska i alla fall försöka ladda om inför hösten och utnyttja inspirationen jag ändå fått av kursen och även försöka sprida den bland kollegorna. Men sommaren ska ändå först och främst ägnas åt linoljefärg och mitt bokprojekt. Det är i alla fall ambitionen. Och sen får vi se hur det blir med det, om jag inte tvingas till nedskärningar i den.

TCO väckte mig

Inspirationen eller kanske tiden, har trytit på sistone, men häromdagen vaknade jag till vid frukostbordet. DN debatt gjorde jobbet.
TCO lade fram ett förslag som fick mig att baxna, man ansåg att staten ska sponsra hemhjälp som ett led i jämlikhetskampen!!! Upprörd började jag läsa för att förstå deras argument. Bilden de målar upp av situationen i många barnfamiljen håller jag fullt med om. Men att påstå att jämlikheten skulle öka för att man tar in städhjälp?! Det enda som händer är ju att man bekräftar att det är kvinnans jobb. Visst går det långsamt med attitydförändringarna och visst är det tungt för medparten av alla mammor, jag är den första att skriva under på det. Vad jag inte kan se är bara hur attitydförändringen skulle påverkas av att någon utifrån gör jobbet? Och vilken kön tror man att de flesta som har det yrket har???

TCO jämför städhjälp med hemtjänst, en hjälp som främst är riktad till äldre männiksor som har något handikapp eller nedsatt förmåga p.g.a. ålder, är ju märkligt. Har männen en nedsatt förmåga eller??? Ja, kanske....

Puh, städhjälp har tydligen blivit en mänsklig rättighet, vart är vi på väg? Bakåt?