Apatin avtar emellanåt. Inte mycket nyttigt görs än men steg för steg händer det saker. Igår städade jag faktiskt och det kändes riktigt bra. Håller de sociala kontakter på sparlåga, det är lättast så. Ändå måste ju även det utökas. Det är ju vännerna som betyder något.
Det går sakta framåt. Humorn är på väg tillbaka om än i en svart variant. Hon har skrattat. Men är trött, så klart. Kanske, kanske får jag åka snart. Vill det.
Tänker på livet och prioriteringarna man gör. Att det alltid måste vara närvarande. Den tanken. Att göra det som är äkta. Njuta och uppskatta ögonblicket. Visa känslorna. Visa kärlek. Det är aldrig fel. Säga till de du älskar att du gör det. Ingen kan säga emot detta eller påstå att det inte är så man ska leva. Men gör vi det? Är inte så säker.
Omfamna. Ta på. Möt en blick. Lyssna. Känn. Medkänn. Le. Gråt. Var närvarande. Lev.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar