fredag 4 januari 2008

Kommunikation

Har befunnit mig en del i bloggandets värld och drabbas av en tanke. Alla dessa människor bakom alla bloggar, av skiftande kvalité, men dock fyllda av tankar, betraktelser, åsikter och annat, vad gör de? Jo, de kommunicerar ju. Oavsett bakgrund, använder de ju orden till att nå någon annan. Och de gör det med skrivarglädje!

Nu råkar jag dessutom veta att många av dem hoppat av skolan, inte gillat svenskaämnet, kanske inte ens tyckt att det varit meningsfullt. Så vad är felet? Vad gör skolan för att misslyckas så med att få eleverna att se kopplingen? Att de faktiskt i just skolan, BORDE ha en möjlighet att utveckla den där kommunikationsförmågan. Alla vill ju kommunicera, på det ena eller andra sättet. Och det sker ju till största delen med ord, antingen talat eller skrivet. Visst har kroppsspråket betydelse, men det räcker inte. Även den stumme använder ju ord som grund till sitt teckenspråk och läser och skriver också.


Vart vill jag komma med detta? Jo, jag råkar ju jobba med just detta, att försöka få elever inspirerade till att kommunicera bättre. Jag är helt enkelt lärare i svenska! Just därför slås jag av det, att den tidsålder vi befinner oss i nu, handlar så extremt mycketom kommunikation, via nätet(chatt, blogg, diskussionsforum) och mobilen(sms,chatt, m.m.) och ändå upplever många svenskan som ett tråkigt ämne. Kanske framför allt ett ämne som är meningslöst och inte berör dem. Nu ligger min arbetsplats i ett område där de flesta elever per automatik ändå gör bra ifrån sig, eftersom de kommer från hemförhållanden varifrån de får med sig att det är självklart med studier och därför gör bra ifrån sig. De jag tänker på är de som inte har sådan förutsättningar, men ändå samma behov av att kommunicera. Jag tror många av oss lärare ser med ett visst förakt på "smsspråket" t.ex., istället för att däri upptäcka kommunikationslusten. Vi hänger upp oss på att det inte är helt korrekt, men egentligen stämmer det ju med att anpassa språket efter situationen.


Vad jag vill komma fram till är att intresset finns där, hos alla! Det blommar på nätet, alla kan hitta en plats, ett rum att uttrycka sig på och gör det också. Men det skulle kunna bli ännu bättre om vi tog tillvara på lusten, på rätt sätt!

Utifrån dessa tankar, så kommer jag osökt att tänka på Fredrik Lindström, som jag tycker har lyft fram detta på et strålande sätt med sin TV-serie "Värsta språket". Det hade varit roligt om en liknande sådan hade kunnat skapas med tonåringar som målgrupp.


Så här kan det bli när man under sina lovdagar pendlar mellan rättning och surfande på nätet. För det är ingen skillnad mellan en tonåring och mig, att rätta är som att ha en läxa och då är det lätt att man flyr in i annat. Men, men, nu MÅSTE jag fortsätta med det jag får betalt för....


Så, god fortsättning alla kommunikatörer där ute!!

Även en katt kommunicerar, om än med ett fantastiskt kroppsspråk!


Inga kommentarer: