Som alltid, förgyllde P1s Sommar våra dagar och som alltid upptäckte jag några fynd. Såna där som man aldrig hört förrut eller kanske misstänkte inte skulle vara bra. En av sommarens var Martina Lowden. Ja, ja, jag har nog varit blind och döv, men vilken upplevelse!
En kvinna som berättade sin historia fylld av kraft trots allt, men en sak kändes inte bra och det var hennes konstaterande att om man är "annorlunda" så blir man utsatt som barn. Jag vill säga att det är för jävligt, att det inte ska vara så. Visst, det händer men det ska inte accepteras.
Tyvärr så träffade jag en bekant som jag lyriskt berättade för om upplevelsen med Martinas program och att jag hade köpt hennes bok. Som svar fick jag "att hon inte riktigt gillade sådan där personer som gör sig annorlunda, som liksom lyfter fram det".... Suck, här berättar Martina i radion hur de andra barnen har klagat på att hon är annorlunda och när hon väl accepterar faktum och tillåter sig att vara sig själv, så får hon istället höra "att du ska inte tro att du är annorlunda, för det är du inte!". Min bekanta utsatte henne för precis samma sak nu. Jag blir så trött.
Det enda som ändå känns bra, är att denna superbegåvade tjej har stått på sig och slagit igenom med sin bok. Hon har ett språk som är unikt, en intelligens långt förbi andra och hon har gått sin egen väg TROTS andra. Jag tycker man ska hylla det annorlunda, för fy fan vad tråkig världen skulle vara om den bara var fylld av en massa likriktade människor vars mål är att trycka ner allt som skiljer sig från dem!
Delar av Martorpsfallet, pampigast på våren men vacker även nu.
Delar av Martorpsfallet, pampigast på våren men vacker även nu.
Efter en skön dag njuter vi med kära, kära vänner ett nattbad i vår tunna under en månförmörkelse vi inte ens var medvetna om!
Och så här vackert kan det vara i husets hjärta.
Så här kan ett till synes oskyldigt moln se ut, strax innan det slår sig ihop med andra likasinnade.